2 advent..

Min fru tycker jag ska hänga med henne till Åsögatan där Hella säljer sina böcker, sk Julmarknad. Jag blir på vrångt humör men hon lyckas lura ut mig och när jag går hem är jag glad igen. Min fru fortsätter till glöggparty men jag kände att nu får det fan vara nog för den här dagen.

Kanske är vi män lite annorlunda än kvinnor. Mina kvinnor, de jag känt, vill alltid hitta på något. Jag är less att gå på vernissager och utställningar. Jag tittar ju aldrig på bilderna eller korten. Så enkelt är det. Jag sveper igenom, kramar dom som ska kramas, berömmer de som ska berömmas, dricker lite vin och drar. Konsten tittar jag aldrig på.

Jag vill gå till ett fik och kolla på folk, inte på konstnärer eller bilder. Det betyder ju inte att jag inte tycker konst är bra, även om konsten helt har börjat spåra ur på senare år, där det allt mer gäller att få press och föra oväsen än att lita på konsten och bilderna.

Det finns tre jävligt jobbiga parametrar som måste mötas om det ska fungera. Man måste ha en publik, en skara människor som tycker om en och man måste göra bra konst för att få den publiken och sedan får man hoppas att de på något vis kommer att stödja en ekonomiskt. Publik, kvalitet och pengar. Thats it.

Orianthi, lyssna på henne. Vilken brud att spela gitarr, kommer att bli lika bra som Clapton o Santana med tiden. Trots att hon är så ung så har hon så grymt personligt ljud i guran, superbra.

Jag har märkt att det här med hatt har kommit tillbaka. Det är cool med hatt men jävligt svårt att plåta med hatt, man slår liksom i brättet med handen då man lyfter kameran, men hatt är cool, eller heter det cool,,,?

Igår skulle min fru överraska mig och visa en av de bästa filmer hon sett, Alien,,okej, helt bedrövlig enligt mig och så seg, men det var kul ändå. Grejen är att få sitta i soffan med sin fru, känna hennes varma kropp emot sin, dricka lite vin och bara vara där. Att filmen är seg gör inget, jag trollar bort den och drömmer om annat.