fredag 4 augusti 2017

väderstrecksfotografen




Fredag

En vacker kvinna med väldigt röda naglar kommer in på torget. Hon har en silverfärgad Iphone, vänder sig åt fyra väderstreck och tar en bild åt varje håll, sedan går hon vidare.

Jag tänker på Bresson, den store reseskildraren. Han som beskrev världen på sitt poetiska sätt med sin Leica. Vilka bilder han skapade. Bilder som påverkade en hel värld, bland andra mig.

Den vackra kvinnan med de röda naglarna lägger nog upp bilderna på sitt Instagram. Chalki, skriver hon, en liten by mitt på Naxos.

De kommer många som hon, väderstrecksfotografer. Jag känner en sval förtvivlan där jag sitter i skuggan med plåster på tårna och svalkar mig bakom fiket. Jag tänker: Hur många känner till Westons bilder, eller Bressons, eller Matt Blacks eller Koudelkas? Inga, kanske om de är fransmän så kanske de vet vem Bresson är. För femtio år sedan, hur många hade känt till Bresson. Fler, för då hade fotografi en annan roll, viktigare roll, än idag.

Jag vet inte om jag känner mig förtvivlad eller om det är Freddon som får mig att svalna av? Alla är fotografer, en utveckling som pågått sedan Kodan instamatic kom. Jag kom att tänka på Per Forsell, hans porträtt som hade en stor påverkan på femtiotalet, eller Ansel Adams makalösa naturbilder. Hur de påverkade, hur de var ett slags allmängods. Jag kan sträcka mig så långt så jag nämner Sune Jonsson, han påverkade också.


Sedan kom artisterna, de som drev fotografiet in i en smalare fålla, kanske Srömholm är den mest kände och den bäste, men idag finns varken den allmängiltige fotografen eller den som folk känner till. Idag har alla vackra naglar och plåtar i fyra väderstreck och blir dagligen publicerade. Frågan som uppstår är då: Vad blir nästa steg?