Är i Sundsvall i ett privat ärende. Jag rymde ifrån den här stan 1969. Jag tyckte den var vidrig och fruktansvärt inskränkt och inget besök efter 1969 har kunnat ändra på den uppfattningen. Idag var jag där igen, i stans centrum. Helt dött, så jävla dött att man trott bomben gått om man inte vetat annat. Jag går omkring o hoppas få se någon gammal vän, men gatorna är öde o i princip allt är typ Espresso House. Så jävla bedrövligt. En sådan fin stad, ett sådant fint centrum, som är helt berövat sin själ.
Varför, kanske för man byggt de stora ladorna ute i Birsta dit alla åker och handlar. Det är något av det bedrövligaste jag sett. När tåget taxar iväg mot Stockholm så undrar jag hur fan det kan bi så här. Att en stad helt rånas på sin vackra själ.
