en dag, en natt,

Jag kommer hem och jag röstar, gör mina Grekbilder och det blir vardag i morgon. Då ska jag skriva ut en tio i A3, sedan får det vara klart. Jag tar ut cykeln, kör några mil, ser Anders utställning på Fotografiska och sedan får det vara klart igen.

Jag röstar och jag känner mig rörd. Det är som att gå i en tunnel av rörelse att rösta. Att känna att man gör något som andra drivit fram och som jag får vara med och förvalta. Jag är inte så orolig över resultatet. Tror inte på att oroa mig. Tror på att göra, handla, se till att få fingrarna ur äschlet.

Det blir vardag i morgon. Jag har varit hemma i 24 timmar. Mina bilder är klara. Jag har röstat. Det är bra så, väldigt bra så.